DEL 3-Intervjun

– Berätta om ditt liv som författare och varför du började skriva?

– Jag tror att min uppväxt har haft en stor påverkan till mitt intresse att skriva. Jag vet att min mor, Mary Wollstonecraft, var en feministisk filosof men också en författare. Min far, William Godwin, var också författare och jag antar att både intresset och talangen för skrivande har förts vidare av båda mina föräldrar. Jag fick tyvärr aldrig lära känna min mor då hon dog tio dagar efter mid födsel men jag har genom hela min uppväxt läst hennes arbeten för att få en bättre inblick i hur hon var som person. Min far fick på egen hand uppfostra och undervisa mig vid sidan av hans arbete. Jag hade ständigt tillgång till hans mycket omfattande bibliotek och jag träffade ofta många av de välutbildade besökarna som min far mottog i vårt hem. När jag var 15 år skickades jag av ekonomiska skäl till Skottland för ass bo hos filosofen William Baxter och hans familj. Det var under den vistelsen jag träffade min blivande man Percy Shelley som också är författare. Alla dessa händelser tror jag har påverkat mig och lett mig dit jag är idag. Jag har ju trots allt växt upp och tillbringat större delen av mitt liv tillsammans med andra författare.

– Hur fick du idén till Frankenstein?

– Idén till Frankenstein fick jag sommaren år 1816, två år före jag gav ut den som färdig roman. Jag spenderade sommaren i Geneve, Schweiz tillsammans med min man, Percy Shelley, hos några författarkollegor. Om dagarna brukade vi åka ut till en närliggande sjö för att få lugn och ro till vårt skrivande och om kvällarna umgicks vi. Det blev tyvärr många regniga dagar den sommaren som vi var tvungna att stanna inne. Då diskuterade vi allt mellan himmel och jord, bland annat diskuterade Erasmus Darwins forskning och experiment. Darwin var en läkare och botanist som i slutet av 1700-talet var väldigt uppmärksammad för sina unika experiment. Experimenten gick ut på att ge liv åt förlamade och döda kroppsdelar. På kvällen hade det slutat regna och vi bestämde oss för att åka ner till sjön. Vi tog med oss en tysk skräckhistoriebok som vi läste högt ur men kom efter en stund på idén att själva skriva varsin skräckhistoria. Jag kom själv inte på någon historia den kvällen men fick ta del av de andras. Samma natt hade jag en sorts vakendröm om Darwins experiment och fick då idén till att skriva Frankenstein.

 – När du först publicerade boken valde du att kalla den ”Frankenstein; eller, den moderne Prometheus”, vem är Prometheus och vad har han med Frankenstein att göra?

– Prometheus var en av gudarna i den grekiska mytologin. Hans bror, Epimetheus, hade till uppgift att ge varje djur positiva egenskaper. När det var människans tur fanns det ingen egenskap kvar att ge. Prometheus som gillade människan och tyckte att hon dominerade alla andra djur, bestämde sig då för att ge människan en gåva som inget annat djur hade. Han stal då elden från gudarna och överlämnade den till människorna. Stölden gav upphov till att både Prometheus och människorna blev utsatta för gudarnas vrede. Prometheus straff var att bli upphäng vid en klippa där en örn om och om igen hackade ut hans lever eftersom den ständigt växte ut igen. Man säger idag att det är tack vare honom som elden finns. Jag valde att använda mig av namnet Prometheus av den orsaken att jag tycker denna historia har många likheter med Frankenstein. Frankenstein agerar Prometheus i en modernare version därav namnet ”den moderne Prometheus”. I min roman lyckas Frankenstein få kontrollen över något som endast gudarna tidigare kunnat; liv och död. Precis som Prometheus stal elden från gudarna, stjäl Frankenstein förmågan att styra över liv och död. Prometheus och människorna blev efter stölden straffade för sitt brott precis som Frankenstein och människorna runt honom blir straffade för att ha tagit kontrollen över skapandet av liv. Frankensteins monster dödar hans närmaste familj och vänner och vetskapen om att det är han som snart står på tur blir ett stort lidande.

– Vilket är/ Vad är budskapet i Frankenstein?

– I Frankenstein finns det inte endast ett budskap som löper genom hela boken utan flera olika budskap. Jag vill bland annat kritisera upplysningens idéer om vetenskap och experiment. Under upplysningstiden ifrågasattes tidigare kunskap som inte kunde beläggas naturvetenskapligt. Man ville experimentera med allt och alla för att få insikt i naturens alla element. Man ville få full kontroll över naturvetenskapen och tillslut kunna bemästra naturen. Jag vill påvisa att man bör ta ansvar för sina egna handlingar och inte försöka att kontrollera eller bemästra naturen utan att tänka på vilka följder det kan få. Ett av mina andra budskap är att alla ska behandlas lika. Boken handlar om hur vi människor agerar när vi möter någon som är annorlunda. Frankensteins skapelse är till en början god och vill inte göra någon illa, bara bli accepterad. Men på grund av människornas illa behandling blir han ond. ”Hela byn kallades dit. Somliga flydde, andra angrep mig med stenar och alla storters kastvapen, och ordentligt mörbultad flydde jag utåt landsbygden och tog min tillflykt till ett lågt alldeles tomt skjul.”  Än idag händer det ofta att vi behandlar någon illa på grund av att dem är annorlunda. Jag vill föra vidare budskapet att alla är lika mycket värda. Ett tredje budskap är att jag vill visa att alla behöver gemenskap och kärlek. Man ska ta hand om sina vänner och sin familj för utan dem kan livet bli outhärdligt. ”Men var fanns mina vänner och släktingar! Ingen far hade sett på mig som barn, ingen mor hade lett mot mig och smekt mig, och om de hade funnits, så var hela mitt förflutna liv nu bara en tom fläck av vilken jag ingenting kunde urskilja. (…) men jag lärde mig att det bara fanns ett sätt att undkomma smärtsamma känslor, och det var döden, som jag fruktade ehuru jag ännu inte förstod vad den innebar”

– Vad skulle du säga är det stiltypiska som representerar ditt skrivande och din tidsepok?

– Jag skrev Frankenstein under Romantiken som var en slags protest mot upplysningstiden. Under upplysningstiden trodde man att människan skulle uppnå äkta sanning genom vetenskap och sunt förnuft, under romantiken kritiseras detta tankesätt och vi menar istället att människan når äkta sanning genom känslor och drömmar. Som jag tidigare sagt i mitt budskap kritiserar jag upplysningen i Frankenstein vilket är stiltypiskt för romantiken. Den största skillnaden mellan Frankenstein och romaner som skrivits under upplysningstiden är att jag använder mig av min fantasi och skriver inte endast utifrån fakta och vetenskap. Jag ville med min roman väcka känslor, underhålla och skrämma läsarna. För att göra det använder jag mig av noggranna känslo-, miljö- och personskildringar. ”Kallsvetten betäckte min panna, mina tänder skakade och jag darrade i varje lem. Då fick jag se den eländige, det fasansfulla monster jag skapat, i månens svaga, gula sken, som silade in genomfönsterluckorna”. Jag använder ett mystiskt och dystert skrivsätt med romantikens stiltypiska drag, såsom mörka nätter, dunkla kyrkogårdar, grymhet, galenskap och övernaturlighet. Under romantiken blev natten och mörkret en flykt bort från den grymma verkligheten. Fantasin fick flöda fritt och vi fick chansen till att fundera fritt över sådant som inte existerade. ”Mörkret hade ingen makt över min fantasi, och en kyrkogård var för mig ingenting annat än en plats för kroppar som berövats livet och efter att varit vackra och starka nu blivit föda för maskarna”.

Av:Elin